Slutet på mr Y …
… av Scarlett Thomas är också titeln på den bok som boken handlar om. En mycket ovanlig bok i antikvariaten och därför sällan läst. Men sägenomspunnen. Författarens sista bok, skriven i slutet på 1800-talet och behäftad med en förbannelse.
Författaren, förläggaren och andra som hade med bokens tillkomst att göra dog kort tid därefter.
När "den nutida" versionen av bok med samma titel börjar är det nutid och vi får möta en kvinna, Ariel Manot, med attityd. Hon är bokmal sedan barnsben, har en fri attityd till det mesta och hittar av en händelse den gamla boken "Slutet på mr Y" i ett antikvariat. Och tillsammans med henne får vi läsa boken…
Naturligtvis börjar det hända konstiga saker i Ariels liv. Naturligtvis undrar jag när mitt liv ska drabbas… Jag läser ju också texten…
Eller… Nej, inte tror jag på skrock liksom att jag inte provar den brygd som vi får receptet till.
Men upplägget är kittlande! Texten har ett bra driv och boken är rätt tjock. Men tyvärr tappar den mot mitten.
Scarlett verkar i många stycken påläst i både filosofi och fysik, men ibland faller hon igenom ordentligt. Eller så är det översättningsfel. Ett ex är när hon utvecklar en teori som grundar sig på att syre är den minsta atomen. Och det finns fler tillfällen då hon är ute på djupt vatten…
Jag ser boken som en låååång fundering över hur tillvaron egentligen ser ut. För att utröna detta tar sig Ariel in i en parallellvärld, en annan dimension, och allt liknar ett dataspel…
Kommen så långt övergår jag till att skumma sidorna… Läsupplevelsen drunknar i märklig filosofi blandad med cyperspace…
Naturligtvis kan jag inte rekommendera en bok jag skummat mig igenom. Det började bra, men förlorade sig i icke trovärdighet. Det blev för flummigt, kort och gott. Och budskapet hamnade i skymundan. Scarlett Thomas är en bra berättare, men berättar inte en bra historia!
BETYG: 2-
