Dödens pendel …

Dödens pendel


… av Jonas Moström är något så ovanligt som en deckare i norrländsk miljö.

Ett antal personer dör av plötslig hjärtdöd och trots att en av de efterlevande försöker göra polisen uppmärksam på att det knappast varit en naturlig död, avfärdar polisen misstankarna. Inte förrän en mycket ung och mycket frisk kvinna avlider börjar man ta dödsfallen på allvar. De plötsliga dödsfallen binds samman med försvunna klockor och Johan Axberg, polis, börjar intressera sig för fallet.

 

Det här är Moströms debutbok och den har fått goda recensioner enligt baksidestexten. Men för egen del är jag inte imponerad. Det är som ”Nyheter på ett lite enklare sätt” – tillrättalagt och förklarat in i minsta detalj. Var sak förklaras minutiöst, författaren tuggar om och varje tanke redovisas… och historien stapplar sig framåt.

Replikerna känns krystade, det mesta saknar glöd och perspektiven växlas ibland helt omotiverat. Däremot har författaren lyckats gestalta huvudpersonen och en av bipersonerna på ett både trovärdigt och intressant sätt.

När mördaren avslöjas lämnar han dock en del övrigt att önska. Motivet känns krystat och mördarens tankegång kring brottet fullt av luckor.

Grundidén till historien är helt okej, men bristande berättarteknik tog udden ur något som hade kunnat blir riktigt bra.

Det här är en bok som jag nära nog tänkte lägga ifrån mig – halvläst. En bok som dessutom fått utmärkta recensioner i bl a Dagens Nyher!
Dock – jag kämpade mig igenom …

 

BETYG: 2-



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: