Alex place

En snöflinga singlade mot marken

Den landade så mjukt i min hand

Jag lät den vila där i vanten

Yr och trött av sin virvlande färd

Så blickade jag upp emot himlen

Den var svartgrå och hissnade kall

Om din hemvist varit långt däruppe

Jag förstod, du ville inte stanna kvar

Men vad såg du på din flykt emot marken

Var du rädd eller svindlande glad

Vad trodde du dig möta här nere

Vilka drömmar fanns förfrusna i din själ

Du glittrade emot mig i vanten

Trodde livet var outsinligt långt

Men så andades jag nära, så nära

Såg dig smälta och fly in i vantens garn