Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla…


och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla

… av Håkan Nesser kom ut redan 2002 och är en av de utmärkta fristående romaner som han presterat.

Precis som i "Kim Novak badade inte i Genesarets sjö" är huvudpersonen en ung man, nästan pojke faktiskt. Snart sjutton, som han själv skriver.


Det är sommar, det är svenskt sextiotal och i den lilla idyllen Kumla sker helt oväntat ett mord. Inte ett fint litet förgiftningsmord, utan ett brutalt dito där den mördades huvud hittas på nattduksbordet, medan själva kroppen ligger kvar i sin säng. Instucken i luftsrupen hittar man ett märkligt meddelande. Ett schackdrag, som verkar helt utan mening.


Huvudpersonen dras allt mer in i händelserna, kanske inte minst för att det är just fadern till hans hjärtas dam som är mördad.


Men han gör annat också. Mest vänder han torv. Hårt, slitsamt och hett. Men vad gör man inte för lite pengar som sedan kan omvandlas till nya vinylskivor med engelsk popmusik? Menar huvudpersonen.


Nesser när han är som nästan bäst. Språket briljant, formuleringarna så mitt i prick. Han har lyckats fånga tiden, sextiotalet, in i minsta Amazon. Och den långhårige huvudpersonen, som tillsammans med kompisen kämpar för att äntligen bli man, är både gediget tecknad och en trevlig bekantskap.


Har du inte redan läst den. Passa på innan biblioteken rensat ut alla sina exemplar!

 

Betyg: 5-

Jag är Wanted…

... säger David Larsson och berättar sedan att detta bara är hans alias. Och kanske lugnast så.


Halva sitt liv har han ägnat åt brottslighet, nu har han slutat. I boken befinner han sig på flykt undan rättvisan, liksom från forna ”vänner” från den undre världen. Och boken är berättelsen om hans brokiga liv.


Jag måste erkänna: Jag har inte läst hela. Genren tilltalar mig helt enkelt inte. Men kapitlen om människan David, som ju heter något annat, läste jag med behållning. Och frågade mig: varför?


Men boken ger mig inga svar. Bara nya frågor. Davids livsväg från sextonårs ålder har gått lite "på sidan av", han har hunnit med mycket, och missat mer. Bitvis skymtar man frågan: varför blev det så här? Men någonstans känner jag också fartvinden i håret, fascinationen i att leva på det här sättet.


Och jag undrar ibland vart författaren egentligen vill komma. Varför jag läser…

David Larsson behärskar sin penna och har en egen stil. Han är en bra berättare med ett eget språk. Ibland utelämnar han småord och skapar nya uttryck.. Vi är vana med uttryck som ”hänga läpp” men här kan man också läsa ”sitta balkong” och ”hänga räcke”, bland annat.

Som sagt, genren tilltalar mig inte och därför blir min bedömning troligtvis orättvis. Men sammanfattningsvis måste jag änså säga att boken är väl skriven, och för den som gillar den här typen av litteratur är den säkert väl värd att läsa.

 

BETYG: 3

Frukta inte …

Frukta inte


… av Anne Holt är en kuslig historia om fördomar och vad som kan hända när någon tror sig tolka Guds ord bättre än andra.


Vi får åter möta Yngvar Stubö och hans familj och historien tar sin börja strax före jul när kroppen av en ung pojke dyker upp när en nattvandrare av misstag dyker ner i det kalla vattnet i Oslo.
På julaftonen mördas den kvinnliga biskopen i Bergen, men det ska dröja innan man ser några samband. Olika städer och olika typ av offer. 
Yngvars fru, kriminoligen Johanne Vik, är den första som ser hur morden länkar in i varandra.


Spänningen höjs ytterligare när Johannes dotter tycks bevakad av någon…


Anne Holt skriver bra med genuina personbeskrivningar och lagom tempo. Det är en kuslig historia, med bredd och Holt känns påläst och genuin.
Kanske skriver hon något torrt och mekaniskt, vilket förhindrar den att bli deckaren med det där lilla extra. Men ändå väl värd att läsas.

 


BETYG: 4-